Amhoe

Jaha, imorgon så smäller det. Då är det jul, men det känns verkligen inte som det, och jag är inte glad som jag borde vara.
Jag är jätteslut, har vare igång HELA jävla dagen.
Och jag har så mycket inom mig som jag önska jag kunde få ut, ingen vet hur det känns, och jag blir så less på mig själv, så jag förstår alla som tycker jag är jobbig som är ledsen ofta, och jag vet att jag borde ta tummen ur röven men ibland, så tar det sin tid tror jag.
Nått man måste inse själv, spelar fan ingen roll hur många som säger positiva saker, sen är jag ingen som tar positiva ord från folk, de rinner bara av mig
Just nu, så saknar jag mina två underbaraste vänner Josse och Natta!
Ni är det bästa man kan ha, för ni lyfter alltid en! Det är hur underbart som helst! Och det är precis det jag behöver, tid med mina två knattar!♥
Älskar er verkligen!
Jag skulle kunna dö för er.

Förlåt men nu måste jag få skriva av mig lite!
Hur känns det när någon verkligen lyssnar? Kan ni säga det?
När ingen blir arg bara för att man säger det man känner?
Jag är ingen artist, eller en snäll människa, iallafall vad jag känner när jag är kring er, då känner jag mig som världens värdelösa människa. Är det för att jag inte har de egenskaper som ni vill man ska ha? Eller är det bara så enkelt att ni inte älskar mig?
Det gör så ont att ens behöva känna så
Jag vill duga det vill jag, men hur mycket ska man behöva kämpa?
Har inte jag kämpat nog i mitt liv?
Tydligen inte.
Det är skönt att släppa ut det man känner, men vad fan händer efter det?
Jag tror att ni är less, less på att det alltid ska vara nått som jag är ledsen över eller besviken, fast ni är ju också det?
Jag känner mig alltid osäker och förvirrad i era kretsar.

Jag saknar min lilla plutt också, hans närhet och kärlek. Det gör ont att du inte är här längre, enda gången jag kommer få träffa dig igen är i himmelen, om jag är bra för att få hamna där.

Nu ska jag avsluta för jag orkar inte skriva mer, det gör så ont att behöva känna såhär

Hej då